Kronviltet Ă€r det största hjortdjuret hĂ€r pĂ„ Eriksberg. Ăldre handjur har en stor och stĂ„tlig krona. Handjuret hos kronvilt och dovvilt kallas för hjort, hondjuret för hind. Sommartid har kronviltet en rödbrun fĂ€ll som under vintern övergĂ„r till grĂ„tt. Kalven Ă€r under de första veckorna brun med ljusa prickar. En kronhjorts normalvikt Ă€r ca 200 kg och har en mankhöjd av 130 -160 cm. Hinden vĂ€ger ungefĂ€r hĂ€lften sĂ„ mycket. Djuren blir cirka 15 till 18 Ă„r gamla, men kan bli över 20 Ă„r. Hinden lever ofta lĂ€ngre Ă€n hjorten. Kronhjorten fĂ€ller sina horn i februari-mars. Direkt efter att hornen har fĂ€llts, börjar nya att vĂ€xa ut. Basthuden som skyddar de nya hornen fejas av i juli-augusti. Brunsten intrĂ€der i september. DĂ„ hör man det kraftfulla brölandet som innebĂ€r, att hjorten med sitt brölande försöker skrĂ€mma andra hjortar frĂ„n att komma för nĂ€ra hans hindar. Dessa betĂ€cks sedan allt eftersom de kommer i brunst. Under brunsttiden hinner inte kronhjorten Ă€ta, sĂ„ han tappar mycket i vikt. Kronhjorten markerar revir genom att doftmarkera med hjĂ€lp av körtlar i pannan. Hinden fĂ„r vid 2-3 Ă„rs Ă„lder sin 1:a kalv, och som regel endast en kalv Ă„rligen, och den föds i maj. Senare pĂ„ hösten efter brunsten, bildar hindar, kalvar och kronhjortar upp till 2 Ă„rs Ă„lder flockar, medan de Ă€ldre kronhjortarna gĂ„r i grupper för sig sjĂ€lva. Kronviltet lever av grĂ€s, örter, löv, kvistar, knoppar, svamp, bok- och ekollon. Kronviltet har funnits nĂ€stan i 10 000 Ă„r i Sverige. För nĂ„got mer Ă€n hundra Ă„r sedan var kronviltet nĂ€stan utrotat men finns nu i de flesta landskap efter utplantering och rymningar. PĂ„ Eriksberg finns en sommarstam pĂ„ 350-450 djur.
